Nu sitter jag här hemma i min lägenhet som inte alls är tyst och tom

utan tvärtom, det är livat och inte så värst tom, men endå hade jag en

gnagande oroande känsla i magen redan när jag var hos mamma.

Allting har ju gått bra, jag har inte haft någon speciell panik

på en hel vecka, förutom lite oroanden.. Och jag är så stolt över det

för i andra fall har jag ju panikattacker var och varannan kväll.

Och nu sitter jag här i min säng nyduschad och egentligen inte så

speciellt panikfylld utan mer orolig över något som jag inte vet vad det är

varför är det så, varför är jag en sån person som oroar mig för det minsta

lilla, Varför ser jag inte bara det bästa i allt?

Jag hatar att jag inte kan se fram emot saker lika mycket

som jag en gång gjorde utan att mitt hjärta ska slå på högvarv

och utan att jag ska gå in i min lilla tunnel och bara känna mig

så instängd och inlåst och rädd. Vad har jag att vara rädd för egentligen?

Jag gruvar mig så mycket att en förväntans ångest dyker upp

och jag är så rädd för den känslan, om man bara kunde beskriva

en känsla så hade jag gjort det men tyvärr så går det inte.

Det gör ont att ha panik, Det gör ont att inbilla sig en massa saker

Men det som gör mest ont är nog att andra får se mig i en panikattack

och inte riktigt förstå vad som händer i min kropp och varför jag blir

som jag blir..

Ögonen fylls med tårar ju mer jag tänker på dig och det gör

mest ont att min mamma har sett mig få en panikattack och nästan

velat ge upp allt, har skrikit i hennes famn för att det har gjort

så ont i min, helvetet vrider sig i kroppen och jag bara skrek

rätt ut, och grät och jag kunde se hur mycket mamma försökte

hålla bort tårarna.. Jag vill inte göra min mamma ledsen..

Det är något jag ALDRIG i hela mitt liv skulle vilja göra med mening

och just därför försöker jag att inte prata så mycket om mina panikattacker

med henne, för att inte göra henne illa.

Nu kan jag inte hålla tillbaka tårarna längre, för det gör så ont

Det gör så jävla ont att må så jävla dåligt så djupt inom mig

men på ytan försöker jag låtsas som ingenting.

Det gör även så jävla ont att jag inte vet hur jag ska hantera allting.

Men jag har börjat hitta en lösning, och det är praktiken. Den gör mig

slut, den gör så att jag inte orkar tänka, den gör så att jag bara vill sova

och sen vakna upp och fara och jobba igen..

Mina nattliga tankar är saker som inte dödar

men dom gör mig starkare genom att skriva av mig

för att sen gå tillbaka och se hur jag hanterade det.

Många nätter har jag nu drömt om det gammla gänget  "2006"

Kan man ha haft roligare än den tiden? Tror fan itne det går

för jag har nog inte så många minnen några andra år som 2006

Ni som var med ni förstår
Norskar, Svenskar, Campingen,Fester
Fotbollskvällarna, Bråken, Skratten, Kvällarna, Vakterna,Musiken

Vänskapen, Grillkvällarna, Cykelturerna, TÄLTNINGARNA, Moppekörningar

Olyckor,Sex, Hångel, rock n roll, Cigg, Kramar, lekar..

ja you name it, jag skulle ljuga om jag sa att jag INTE saknade det! :)

Någonting jag vill ha mer än nåt annat just nu

Just nu hade det varit awesome med en loka faktiskt

jag brukar inte gilla loka, men jag har fastnat för det

för det har blivit otroligt gott, skulle vilja ha en loka

och en apelsin. Haha det är nog det jag vill ha just nu

och kanske löningsdag? :)

Usch och fy vad jag är trött egentligen.

Sitter framför mammas dator och gäspar som aldrig förr.

Har även just ätit middag det blev chili corn carne och det

är alltid gott. Idag gott folk ska jag inte göra så mycket. hänga

med familjen till kl 22.00 då jag ska ta och fara hem till mig

Skulle bara egentligen säga att jag har camat med snoop dog och

Soulja boy idag och även fast ingen tror mig så äre sant! ;D 

Jag börjar bli förkyld och jag hoppas inte det framkallar 

min panikångest ännu mer än vad den gör egentligen,

Försöker att inte ha någon förväntans ångest men det 

vet jag aldrig fören jag får en sån panikattack.

Men jag ska försöka att itne vara så brydd i det

för då kanske jag slipper att få panikattack..

Nu ska jag spela eller nått! puss ;D 

sitter och myser med min älskade lillebror Jonathan <3

Ni ska bara veta hur mina ben värker och hur min hals jävlas och

hur förkyld jag egentligen är.. Igår var en tuffkväll, blev dock uppbjuden

till dans, men som jag snabbt å vänligt tackade nej till, eftersom jag inte hade tid

Blev att bära hit å dit, städa hit å dit, gå med sopor när jag var ensam på

skolan, kan lova er att 1000 tankar for runt i huvudet när jag gick där i mörka

korridårer . . Jag tror jag eggade fram min panik där rätt så rejält..

Hjärtat dunkade på i 320, Min andning var snabbare än vanligt, och jag skakade

när jag skulle vrida nyckeln till soprummet.. å så kastade jag in soporna

och så börjar jag höra steg, å jag fick snabbare hjärtslag å så ska jag skynda

mig att stänga soprummet å sen springa därifrån då står en lärare bakom mig

och bara " Vad gör du?" å jag bara " VA I HELVETE DU KAN INTE SKRÄMMAS SÅ DÄR FATTAR DU VÄL" åh sen gick jag tillbaka å städa

Kom hem till morsan kring 12- halv 1 igår och så gick jag och la mig DIREKT

vaknade för 50 minuter sen och sitter här med en kopp kaffe och har just

klämt i mig en macka.. inser dock att jag har glömt min medicin hemma..

men det får jag ta igen i morgon antar jag :)

Händer idag fredag då?

får återkomma med det :)